Äktenskapslagen träder i kraft den 1 januari 1930. Genom densamma upphävas giftermålsbalken i 1734 års lag, såvitt den ännu är gällande, 1–6 §§ 8 kap. ärvdabalken, lagen om makars egendoms- och gäldsförhållanden av den 15 april 1889 samt förordningen den 2 november 1917 om ingående av äktenskap inför borgerlig myndighet ävensom övriga bestämmelser, vilka strida mot stadgandena i äktenskapslagen. Dock sker ej någon ändring av vad i 1 § 13 kap. och 7 § 17 kap. rättegångsbalken stadgas angående jäv för domare och vittnen på grund av släktskap eller svågerlag, varom nämnes i 2 kap. av giftermålsbalken.

2 mom. har upphävts genom L 23.9.2005/779. (23.9.2005/779)

Å rättsförhållandet mellan makar, som ingått äktenskap före äktenskapslagens trädande i kraft, skall äldre lag fortfarande tillämpas, såvitt ej nedan i 3 och 4 §§ annorlunda sägs.

Sedan äktenskapslagen trätt i kraft, skall även i äktenskap, som därförinnan ingåtts, mannens målsmanskap anses upphävt. Dock råde mannen, såvitt ej nedan annorlunda sägs i samma omfattning som härintills över makarnas egendom med rätt att ensam kära och svara för egendom, varöver han råder; och må sådan egendom icke användas till betalning av hustrus gäld i större utsträckning än vad i äldre lag är stadgat.

Makarna må ej sluta avtal med varandra rörande andra frågor än dem, som avses i 46–48, 51, 79 och 80 §§ av äktenskapslagen eller i 4 momentet av denna paragraf.

Över egendom, som hustrun efter det äktenskapslagen trätt i kraft förvärvar genom arv, gåva eller testamente, samt över avkomsten av sådan egendom äge hon råda, även om egendomen jämlikt äldre lag skolat stå under mannens förvaltning.

Makarna m...