• PDF

Kriminaliseringsteorin och cannabis. Centrala principer och beaktande i lagstiftningsarbete

Opinnäytetyöt 1.7.2022, Gradut ja muut tutkielmat

Godtagbara och rättvisa kriminaliseringar främjar respekt för det straffrättsliga systemet och samtidigt efterföljande av strafflagstiftningen. Därav följer att såväl gränser som legitimerande argument för varje kriminalisering måste kunna anföras i en rättsstat. Syftet för denna avhandling är att framföra och diskutera fungerande och etiskt godtagbara kvalitativa ramvillkor för strafflagstiftningen, samt pröva huruvida dessa kriminaliseringsprinciper beaktats vid kriminaliseringen av cannabisbruk.

Avhandlingen diskuterar inledningsvis avgränsande och rättfärdigande av straffrätten på ett mer allmänt plan. Som lösning för dikotomin mellan moral och politik å ena sidan och rätten å andra sidan erbjuds här Kaarlo Tuoris kritiska rättspositivism, där kriterierna för en godtagbar rättsnorm kan föras tillbaka på moraliskt präglade principer på rättens djupare nivåer.

Avhandlingens tyngdpunkt ligger på själva kriminaliseringsprinciperna. Ingen internationellt accepterad enhetlig uppfattning om kriminaliseringsteorins innehåll existerar. Den finska uppfattningen bygger istället på en handfull principer, som uppnått en vedertagen ställning i vårt rättssystem. Med utgångspunkt i bl.a. finsk rättslitteratur samt grundlagsutskottets begränsningskriterier för grundrättigheter presenteras fyra huvudsakliga kriminaliseringsprinciper, det vill säga legalitetsprincipen, principen om skydd för rättsintressen, ultima ratio-principen, samt principen om nytto-skadeavvägning.

Härefter diskuteras kriminaliseringsprinciperna specifikt i förhållande till kriminaliseringen av cannabisbruk. Kriminaliseringen av cannabisbruk har varit en återkommande omstridd fråga såväl redan på 1970-talet som under den senaste diskussionen kring medborgarinitiativet om avskaffandet av straffbarheten av cannabis. Emot varandra står den liberala västerländska principen om individens rätt till självbestämmande och strävan att totalt utrota droganvändning.

För legalitetsprincipens del påpekas att den cannabisrelaterade lagstiftningen verkar otillräcklig på grund av vidare hänvisningar och otydliga regler om straffbarhet. Den mest omfattande diskussionen förs kring frågor om rättsintresse och individuell frihet. Kriminaliseringen av cannabisbruk framhålls stå vid gränsen mellan två ur rättsintresseprincipens synpunkt problematiska slag av kriminalisering, det vill säga paternalistisk och moralistisk kriminalisering. I samband med ultima ratio-principen behandlas sedan bland annat effektiviteten och kostnaderna av själva kriminaliseringen av cannabisbruk. För nytto-skadeavvägningens del diskuteras till sist hurdana negativa verkningar kriminaliseringen av cannabisbruk medfört och konstateras att den mest eftersträvade nyttan, det vill säga kriminaliseringens preventiva effekt, åtminstone inte entydigt uppnåtts.

På basis av framförda argument framhålls att kriminaliseringen av cannabisbruk svårligen uppfyller de i modern finsk rätt accepterade kriminaliseringsprinciperna. En utförlig diskussion om avkriminalisering bör därför föras.

Asiasanat
• Huumausaine - Huumausainerikos - Kriminaalipolitiikka - Perusoikeudet

Linkit
• Rikoslaki, 3 luku 1 §, 50 luku 1 §
• Suomen perustuslaki, 1 §, 6 §, 7 §, 8 §, 22 §