Edilex-palvelut

Kirjaudu sisään

Pääsy PDF-dokumenttiin vaatii sisäänkirjautumisen.

Förutsebarhet i beskattningen av anställningsoptioner och aktieemissioner till anställda i ljuset av finsk och svensk rätt

Haataja, Emmi

Opinnäytetyöt 1.9.2021, Gradut ja muut tutkielmat

Tiivistelmä

Olika incitamentsprogram har under de senaste årtiondena blivit allt attraktivare som en metod att belöna och behålla nyckelpersoner och anställda i företaget. Vanliga incitamentsprogram är olika aktie- och optionsbaserade incitamentsprogram. Både i Finlands och i Sveriges skattelagar finns det bestämmelser om aktie- och optionsbaserade incitamentsprogram. I Finland finns de skatterättsliga bestämmelserna om anställningsoptioner och aktieemission på grundval av arbetsförhållande, så kallade personalemissioner, i Finlands inkomstskattelag (1532/1992) i 66 § och i Sverige finns de skatterättsliga bestämmelserna om motsvarigheterna personaloptioner och värdepappersförvärv på förmånliga villkor i Sveriges inkomstskattelag (1999:1229) i bland annat 10 kap. 11 §. Skattebehandlingen av dessa aktie- och optionsbaserade incitamentsprogram och i synnerhet förutsebarheten i beskattningen av dessa är relevant i Finland och Sverige då lagstiftningsåtgärder i syfte att göra användning av olika incitamentsprogram attraktivare genom att förbättra förutsebarhet i beskattningen har varit aktuella i de båda länderna på senaste tiden.

Olika incitamentsprogram kan vara ekonomiskt sett betydelsefulla för de anställda. Det finns skatterättsliga och bolagsrättsliga frågor som är förknippade med användning av incitamentsprogram. En viktig fråga som gäller användning av olika incitamentsprogram är skattekonsekvenserna för de skattskyldiga samt tidpunkten för beskattningen för att bestämma förmånsvärdet. För att användning av incitamentsprogram ska vara smidigt förutsätts det att konsekvenserna gällande beskattningen kan beräknas på förhand, med andra ord sagt, att beskattningen är förutsebar. Förutsebarhet i beskattningen av dessa incitamentsprogram förutsätter följaktligen att gränsdragningen mellan dessa aktie- och optionsbaserade incitamentsprogram är tydlig. Med stöd av förutsebarhetsprincipen bör de skattskyldige kunna förutse sin beskattning och skattekonsekvenserna för sina handlingar. Om förutsebarhet inte förverkligas, kan detta ha ekonomiska konsekvenser. Svag förutsebarhet i beskattningen tär även på förtroendet för skattesystemet.

I denna avhandling utreds det hur förutsebarheten förverkligas i beskattningen av anställningsoptioner och personalemissioner i Finland å ena sidan och förutsebarheten i beskattningen av personaloptioner och värdepappersförvärv på förmånliga villkor i Sverige å andra sidan. Relevant är i detta syftet gränsdragning mellan anställningsoptioner och personalemissioner i Finland och på motsvarande sätt gränsdragning mellan personaloptioner och värdepappersförvärv i Sverige. Förmånsvärdet beräknas vid olika tidpunkter och på olika sätt beroende på om det är frågan om en anställningsoption eller en personalemission i Finland. På motsvarande sätt beräknas förmånsvärdet i Sverige på olika sätt och vid olika tidpunkter beroende på om det är frågan om en personaloption eller ett värdepappersförvärv på förmånliga villkor. Dessa understryker gränsdragningens relevans med avseende på förutsebarheten i beskattningen.

I denna avhandling systematiseras och tolkas de faktorer som påverkar gränsdragningen mellan dessa nämnda aktie- och optionsbaserade incitamentsformer i både Finland och i Sverige. Förutsebarheten i beskattningen analyseras sedan i ljuset av gränsdragningen mellan dessa nämnda incitamentsformer. Frågeställningarna undersöks genom användning av både rättsdogmatisk och rättskomparativ metod. Gränsdragningsproblematiken som existerar har uppmärksammats på lagstiftarnivå i både Finland och Sverige. De faktorer som har betydelse för gränsdragningen mellan anställningsoptioner och personalemissioner i Finland å ena sidan och gränsdragningen mellan personaloptioner och värdepappersförvärv på förmånliga villkor i Sverige å andra sidan är dock olika i de två länderna. De centrala gränsdragningsfaktorerna baserar sig i både Finland och i Sverige långt på de högsta förvaltningsdomstolarnas rättspraxis och framgår således inte tydligt av lagstiftning.

Lisää muistilistalle

Muuta kansioita

Dokumentti ei ole muistilistallasi. Lisää se valittuun tai uuteen kansioon.

Lisää dokumentti kansioihin tai poista se jo liitetyistä kansioista.

Lisää uusi kansio.

Lisää uusi väliotsikko.