• PDF

Kontrollförstärkande mekanismer i aktiebolag – tillgängliga mekanismer och hur de påverkar bolaget

Opinnäytetyöt 22.11.2018, Gradut ja muut tutkielmat

Entreprenörer ser ofta sitt bolag som sitt livsverk och är sällan beredda att ge upp kontroll över det bolag de grundat och utvecklat. Att finansiera bolaget genom främmande kapital är inte alltid ändamålsenligt i snabbt växande bolag, varför entreprenörer vanligtvis är tvungna att söka finansiering genom eget kapital. I dessa situationer uppstår en risk att entreprenörens aktieägande och följaktligen också kontroll över bolaget späds ut till den grad att entreprenörens bestämmanderätt äventyras. I samband med finansieringen av bolaget kan entreprenörer därför överväga ibruktagandet av kontrollförstärkande mekanismer i syfte att behålla kontroll, även då entreprenören överlåtit en majoritet av bolagets aktier. Användningen av kontrollförstärkande mekanismer är ett aktuellt ämne som för tillfället debatteras flitigt på ett globalt plan. I USA har bl.a. Googles och Facebooks börsintroduktioner gett upphov till en trend där entreprenörer i framförallt teknologibolag utnyttjat kontrollförstärkande mekanismer trots att användningen av dessa mekanismer ständigt ifrågasätts av investerare.

Denna avhandling analyserar hurudana kontrollförstärkande mekanismer som finns tillgängliga inom ramen för den finska aktiebolagslagstiftningen. Avhandlingen analyserar även hur dessa kontrollförstärkande mekanismer påverkar bolaget med avstamp i bolagets verksamhet, finansiering och eventuella börsintroduktion. Användningen av kontrollförstärkande mekanismer analyseras som utgångspunkt ur entreprenörens synvinkel med fokus på hur entreprenören också i fortsättningen kan kontrollera bolaget. Avhandlingens analys baseras på ett rättdogmatiskt perspektiv men utnyttjar även rättsekonomiska teorier för att beskriva det dynamiska förhållandet mellan entreprenör och investerare. Corporate governance och strukturen på bolagets finansiering och kontrollförhållanden betraktas i avhandlingen således som ett förhandlingsförhållande mellan bolagets olika aktörer, där kontrollförstärkande mekanismer kan ses som ett resultat av dessa förhandlingar.

Avhandlingen närmar sig ämnet genom att först redogöra för ett aktiebolags finansieringsalternativ och hur dessa alternativ påverkar entreprenörens kontroll över bolaget. Vidare redogörs för olika teorier till varför entreprenörer strävar efter kontroll samt hur kontroll i aktiebolag regleras och används. Avhandlingen analyserar hur en entreprenör genom antingen bolagsrättsliga eller avtalsrättsliga kontrollförstärkande mekanismer kan sträva efter att förstärka och stabilisera sin kontroll över bolaget. De kontrollförstärkande mekanismer som ingående analyseras är serier av olika aktieslag, röstbegränsningar, aktieägaravtal och konvertibla finansieringsinstrument. Dessa olika kontrollförstärkande mekanismers egenskaper och användbarhet i kontrollförstärkande syfte jämförs sinsemellan och deras påverkan på bolagets verksamhet, finansiering och börsintroduktion analyseras.

Avhandlingen visar att entreprenörer strävar efter kontroll, eftersom entreprenören anser att hen har den vision och sakkunskap som krävs för att utveckla bolaget framgångsrikt, varför entreprenören behöver full kontroll över bolagets beslutsfattande. Baserat på analysen av de olika kontrollförstärkande mekanismernas karaktärsdrag, presenterar avhandlingen slutsatser kring de olika mekanismernas ändamålsenlighet med beaktande av den långsiktiga och stabila kontroll som entreprenörer kräver. Avhandlingen argumenterar för kontrollförstärkande mekanismer baserade på bolagsordningen, men framför även konvertibla finansieringsinstrument som ett alternativ i vissa fall. Som resultat av analysen kring hur mekanismerna påverkar bolaget konstateras att beroende på val av mekanism kan användningen av kontrollförstärkande mekanismer ha en inverkan på bl.a. bolagets beslutsfattande, kostnaden för finansiering och på aktiernas likviditet och prissättning på marknaden. I avhandlingen konstateras även att kontrollförstärkande mekanismer inte bör betraktas som enbart negativa av investerare och att en väl utformad kontrollförstärkande mekanism kan som ett resultat av effektiva finansieringsförhandlingar reflektera både entreprenörers och investerares behov. Som ett led i detta sammanhang lyfter avhandlingen fram användningen av s.k. sunset – klausuler i syfte konstruera mekanismerna på ett sätt som bättre speglar båda parters behov. (Edilex-toimitus)

Asiasanat
• Osake - Osakeyhtiö