• PDF

Skyddet av geografiska indikationer i EU och USA i ljuset av frihandelsavtalet TTIP

8.5.2017, Maisteritutkielma

EU och USA förhandlar för tillfället om ett frihandelsavtal, mera känt som The Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP). TTIP-förhandlingarna har omgivits av motgångar. Det finns ändå ett starkt ekonomiskt intresse för både EU och USA för att frihandelsavtalet ska bli verklighet. En gemensam transatlantisk marknad är en lockande tanke som inte kommer att försvinna trots att det för närvarande ser ut att finnas en hel del hinder på vägen. Således är det sannolikt att frågorna som EU och USA för tillfället kämpar för att lösa i TTIP kommer att vara tvungna att lösas förr eller senare.

En av de mest svårlösta frågorna i TTIP-förhandlingarna gäller skyddet av geografiska indikationer. Geografiska indikationer tangerar tre centrala och internationellt mycket omdebatterade områden: handel, immaterialrätt och jordbrukspolitik. Frågan har delat EU och USA under en lång tid. I TRIPS-avtalet nåddes en kompromiss mellan EU och USA beträffande geografiska indikationer, men klyftan mellan de två parterna har sedan dess förblivit djup. EU anser att geografiska indikationer utgör en egen del av immaterialrätten som förtjänar att skyddas sui generis. USA har däremot ansett att geografiska indikationer är en underkategori av varumärken och att deras egen varumärkeslag räcker till för att uppfylla TRIPS-avtalets minimikrav för skyddet av geografiska indikationer.

Frågan har under tjugo år varit omtvistad i WTO, men förhandlingarna kring huruvida skyddet för geografiska indikationer borde utvidgas eller inte har fastnat i ett dödläge. Istället har EU och USA i bilaterala handelsavtal med tredje länder på sistone eftersträvat att föra över sitt tillvägagångssätt på förhandlingsparten för att på så vis öka sitt eget inflytande i frågan på global nivå. För att TTIP ska bli av måste EU och USA sträva efter att lösa sina meningsskiljaktigheter i frågan. Utgångsläget är allt annat än lätt.

I avhandlingen söks främst svar på följande frågor: (1) Vad är geografiska indikationer och hur har skyddet av geografiska indikationer utvecklats internationellt? (2) Hur skyddas geografiska indikationer inom EU och USA? (3) Hur skiljer sig EU:s och USA:s skydd av geografiska indikationer från varandra? och (4) Hur kan skyddet av geografiska indikationer komma att se ut i TTIP?

Geografiska indikationer påminner till stora delar om varumärken, men det finns ändå substantiella skillnader mellan dessa två olika former av immaterialrättsligt skydd. Geografiska indikationer anger en varas geografiska ursprung, medan varumärkets uppgift är att utpeka en viss näringsidkare. För att erhålla en skyddad geografisk indikation måste det, till skillnad från varumärken, föreligga en länk mellan regionen och det goda ryktet, karaktären eller andra egenskaper en produkt innehar. Sist men inte minst är ett varumärke i grunden en individuell och överlåtbar rätt, medan geografiska indikationer ger rätt till flera producenter inom ett avgränsat geografiskt område att använda sig av det skyddade namnet i fråga. Med andra ord är en geografisk indikation i grunden en kollektiv rätt som inte kan överlåtas utanför gränserna av det geografiska området den beviljats för.

I avhandlingen belyses skillnaderna mellan att skydda geografiska indikationer sui generis och genom varumärkesrätten. Slutsatsen är att USA:s varumärkeslag i dagsläget inte klarar av att uppfylla TRIPS-avtalets villkor i tillräcklig utsträckning, samtidigt som EU i vissa hänseenden kan kritiseras för att ha utvecklat skyddets omfattning för långt genom att i vissa fall luckra upp kravet på produkternas samband till det geografiska ursprunget.

Det går dock inte att förneka att geografiska indikationer uppfyller funktioner som varumärken inte kan. Samtidigt kan geografiska indikationer i bästa fall bidra till en mervärdesskapande utveckling på rurala områden samtidigt som konsumenter har tillgång till tillförlitlig information om de produkter de konsumerar – både vad gäller ursprung och kvalitet. Ett utvidgat skydd av geografiska indikationer vore till följd av dessa positiva aspekter önskvärt i TTIP. Verkligheten ser dock annorlunda ut, och ett realistiskt slutresultat i TTIP kommer troligen likna lösningen i EU:s frihandelsavtal med Kanada. Det återstår att se när eller om TTIP blir av. Frågan om geografiska indikationer kommer med all sannolikhet även i fortsättningen att dela meningar på båda sidorna av Atlanten.

Asiasanat
• Immateriaalioikeus - Kauppa - Maatalouspolitiikka - Vapaakauppa