Denna förordning innehåller bestämmelser om den invaliditetsklassificering genom vilken men orsakade av olika skador och sjukdomar ställs i proportion till varandra för bedömning av omfattningen av ett allmänt men enligt 83 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015).

I invaliditetsklassificeringen enligt bilaga 1 innebär invaliditetsklass 20 det största menet och invaliditetsklass 1 det minsta menet. Om ett visst variationsintervall har angetts för omfattningen av ett men, bestäms invaliditetsklassen inom variationsintervallet enligt hur många av förutsättningarna i punkten i fråga som uppfylls och av vilken svårighetsgrad de är.

Om hjälpmedel, protetik eller en ledprotesoperation kan minska den funktionsnedsättning som beror på en skada eller sjukdom, anges förutsättningarna för sänkning av invaliditetsklassen närmare vid beteckningen i fråga.

Av tabellen i bilaga 2 framgår den invaliditetsklass som fås när två invaliditetsklasser förenas med hjälp av formeln i 84 § 4 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

Storleken på den höjning som avses i 84 § 3 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar bedöms med beaktande av skadornas och sjukdomarnas art och svårighetsgrad så att den höjda invaliditetsklassen står i proportion ti...