Statsrådet har på föredragning från arbets- och näringsministeriet, med stöd av 2 § 2 mom. och 12 § 2 mom. lagen den 18 december 1992 om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992), beslutat:

1 Allmänna utgångspunkter

Det allmänna målet är en försörjningsberedskap som baserar sig på den internationella marknaden samt på nationella åtgärder och resurser. Genom beredskapsåtgärder tryggas den infrastruktur som är nödvändig för ett fungerande samhälle och den kritiska produktionens kontinuitet i alla situationer.

Vid sidan av de nationella åtgärderna kompletteras försörjningsberedskapen av de beredskapsåtgärder som vidtagits inom Europeiska unionen, av avtalet om ett internationellt energiprogram (Fördragsserien 115/1991) samt av de bilaterala och multilaterala avtal om ekonomiskt samarbete i krislägen som har ingåtts med olika stater. Beredskapsförberedelserna för de allvarligaste kriserna sker genom nationella åtgärder.

I beredskapsförberedelserna anses det allvarligaste hotet mot försörjningsberedskapen vara en krissituation där förmågan att producera kritiska varor och tjänster eller skaffa dem från utlandet tillfälligt har försvårats. Andra centrala hot som äventyrar samhällets ekonomiska funktionsförmåga är störningar i de elektroniska data- och kommunikationssystemen, avbrott i energitillförseln, allvarliga störningar i befolkningens hälsa och funktionsförmåga samt natur- och miljökatastrofer.

Försörjningsberedskapens nivå dimensioneras så att befolkningens levnadsmöjligheter och funktionsförmåga samt ett fungerande samhälle kan u...