• PDF

Kan en varas klimatbelastning vara ett köprättsligt fel?

JFT 3/2020 s. 313–329
5.11.2020
Asiantuntija-artikkeli

Många stora ord har sagts inom miljöpolitiken, det ”är vår generations viktigaste uppgift” att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar, ”klimatförändringen är ett av de största miljöproblemen som berör mänskligheten” osv. Klimatretoriken tränger in överallt. Alla stenar ska vändas, också de allra minsta. Den här artikeln vänder små, små sandkorn. Den fokuserar på den klassiska köplagstiftningen som har fått stå majestätiskt orörd. Jag frågar helt enkelt om en varas klimatbelastning kan vara ett köprättsligt fel.

Global offentligrättslig reglering är givetvis det effektivaste sättet att befrämja klimatskydd. Den köprättsliga lagstiftningen har i huvudsak kommit till under en period då klimatskyddet fortfarande spelade en underordnad roll. Men kan man beakta och i så fall på vilket sätt kan man beakta en varas belastningseffekt vid bedömningen av vad som är ett köprättsligt fel enligt våra köplagar, dvs. enligt konventionen om internationella köp av varor (CISG), köplagen (355/1987, KöpL), konsumentskyddslagen (38/1978, KSL) med bakomliggande direktiv?

Både KöpL och CISG är dispositiva, och framför allt tror jag att det

är riskfullt att röra vid den ikoniska CISG-texten. Konventionen har fått en imponerande bred internationell acceptans. Öppnar man texten leder det sannolikt till kaotiska ändringskrav i olika riktningar. I dagens läge finns inga garantier för att

en reviderad konvention skulle kunna få samma breda internationella acceptans som den gällande konventionen. Därför försöker jag i den här artikeln se i hur stor utsträckning man inom ramen för gällande lagtexter kan ta hänsyn till varors

klimatpåverkan.

Asiasanat
• Internetionell handel - Klimatförändring - Miljöpolitik