• PDF

Från förhandlingsfrihet till förhandlingsbundenhet – Ansvarsgrundande förklaringar och beteenden i prekontraktuella tvåpartsförhållanden

JFT 4/2016 s. 485–490
17.10.2016
Lyhyempi kirjoitus

Avtalsförhandlingar kan karakteriseras som möten – i många avseenden. Ibland möts de förhandlande parterna fysiskt och konkret vid förhandlingsbordet; nuförtiden sker kontakterna ofta via distanskommunikationsmedel. Då förhandlingarna inleds har parterna vissa syften, behov, förväntningar och förutsättningar. Man kan säga att också parternas syften och behov möts då kontrahenterna kommunicerar dem till varandra. Den grundläggande idén med förhandlingarna är att sammanjämka parternas olika målsättningar och definiera ett sådant balanstillstånd som parterna själva anser att är ändamålsenligt. Den av parterna definierade balansen och strävandet efter den bör beaktas genomgående vid bedömningen av samtliga skeden av ett avtalsförhållande. Denna forskning bygger således inte på tanken om att en utomstående betraktare, utgående från en objektiv måttstock, skulle söka fastställa ett objektivt sett ”skäligt” eller ”rimligt” balanstillstånd, då parternas rättigheter och skyldigheter bestäms.

Denna forskning berör det så kallade förhandlingsansvaret. I avhandlingen granskas omständigheter vilka i samband med avtalsförhandlingar kan medföra rättsliga förpliktelser för kontrahenterna.1 Forskningen ligger i gränszonen mellan kontraktuellt och utomkontraktuellt ansvar. Förhandlingsbundenheten granskas i ljuset av det avtalsrättsliga systemet; denna infallsvinkel utgör den röda tråden för behandlingen.(Edilex-toimitus)

Asiasanat
• Avtal - Avtals uppkomst